Angelicas Gnällbänk

30/12: Tack!

för era gratulationer här i bloggen och de jag fått irl! Det värmer att det finns personer som bryr sig och kan glädjas åt när det går bra för andra. Jag är fortfarande så himla glad för detta jobb! Känner mig lättad på något sätt i hela kroppen.

En rolig grej som hände var när jag gick på stan, pratade i mobilen och så skulle jag gå förbi ett gäng. Då tar en man ett steg ut och vänder sig till mig och frågar hur det gick med jobbet. Jag vänder upp blicken och ser att det är en av 'gubbarna' (som jag pratat med ganska mycket) från jobbcoachprogrammet. Jag säger glatt att jag fick jobbet och han kramar om mig och säger grattis! (fortfarande med mobilen intill örat - han såg nog inte att jag pratade haha) men det var bara så fint, vi har verkligen brytt oss om varandra på jobbcoachprogrammet och lärt känna andra personer som sitter i samma sits som en själv. Kommer sakna vissa.

Kanske kan nu nässelutslaget också ta och försvinna, för nu borde jag inte känna mig lika stressad (om det nu är därför jag har fått det). Pratade för övrigt med en annan läkare igår på telefon. Sade att tabletterna jag äter inte hjälper nu när jag gått ner i dos. Det enda råd jag fick var att fortsätta äta tabletterna och avvakta. Jag kunde även få komma till en specialistläkare men jag valde att avstå. Sist jag kom till en sån gav det ingenting. Tydligen är nässeluslag något man inte vet vad det beror på! Helt galet tycker jag. Jag kan inte heller se något logiskt samband då det är mer eller mindre då jag är ute i kylan, äter något speciellt eller är mer stressad än annars...

Nej, jag ska fortsätta och vara glad åt de som känns bra! Imorrn är det nyår också. Vilket innebär årssummering här i bloggen, spännande!